Om Johanna ska vara svartsjuk på någon, så är det Chateau Latour. Det är mitt absoluta favoritvin. Mest för att det var ett av vinerna jag provade på min första vinprovning. En ny värld öppnade sig och Chateau Latour kommer för evigt att förknippas med den upplevelsen. Skam att säga så är det flera år sedan jag drack det och inte finns det en enda flaska kvar i vinkällaren. En vän till mig provade en -76:a härom veckan och hon blev också frälst. Alla blir inte frälsta. Vid den här vinprovningen hade vi middag efteråt och vi var 12 personer. Det var blindprovning på franska Bordeaxuer och deltagarna fick välja det vin de tyckte bäst om till maten. Vi var två som tyckte Latour var bäst och fick dela på en hel flaska från -82. Det här var i mitten på nittiotalet så vinet var fortfarande ungt, men wow ändå. Just -82 räknas till en av de bättre årgångarna och en flaska går lös på alldeles för mycket idag. Då gick det att få tag på dem för under tusenlappen och idag går det inte att hitta någon för under tio…. Men…. En 2005a då, ett annat bra vinår i Bordeaux. Det är ju ett ganska nytt vin var min tanke och efter en snabb sökning på systembolaget inser jag att den flaskan finns att få tag på, men till det facila priset av 11 897:- per flaska. Uteslutet för mig tyvärr. Förmodligen en bra investering att köpa en låda även om startpriset är enormt, men med tanke på att jag förmodligen skulle hitta tillfällen som var värda att firas innan vinet nått sin fulla potential får jag nog stå över där också. Kanske kan jag få någon god vän att satsa lite pengar på sin egen källare istället… Värt ett försök. Men Bordeaux har blivit alldeles för dyrt. I princip alla de stora gick långt in på nittiotalet att få tag på för under tusenlappen. Inte ens Les Forts de Latour, deras andravin, är överkomligt längre. Men det har jag i alla fall någon flaska kvar av i källaren.

Jag minns i alla fall som igår hur vinet doftar, och just överraskningen av alla de dofter som slog emot mig den där första gången. Det är ju något speciellt med just Latour också. Den mest framträdande doften för mig var den av ebonitstavarna i tunnelbanan. I de gamla vagnarna från 50-talet fanns det just sådana och de hade en speciell doft som spred sig i hela vagnen, lite som bränt gummi. Väldigt mörkt och kompakt i färgen vilket förstärktes av ebonitstavsdoften. Men det doftade ju av massa annat, mörka mogna frukter som svarta vinbär, bly, lavender, ek, tobak, läder, hö. Jag kan hålla på i evighet, det är det som är så fantastiskt. Det är så komplext att det bara går att fortsätta och hitta mer och mer. Smaken var ganska rik på taniner då, men inte otrevligt på något sätt. Här sviktar faktiskt minnet lite, för det var framförallt dofterna som var den nya sensationen för mig.

Château Latour ligger i Bordeauxregionen Paulliac, Médoc. Den har funnits med i 1er cru classé (1 av 5) i 1855 års franska vinklassificering. Gården har fått sitt namn efter tornet som ju är med på etiketten också. Tornet är byggt i början på 1300-talet och blev intaget av England 1378. Det återatogs av Frankrike den 17 juli 1453 men sedan är historien fylld av mystik och det fort som står där idag är faktiskt ett duvhåll byggt i början på 1600-talet, förmodligen av ruinerna av det gamla fortet. Kanske gick det i graven 1453, men ingen vet. Hur det än är med tornet kommer det för evigt bli ihågkommet för det fantastiska vin som det etiketterar.

Lyx för pengarna (1-10): 7 För dyrt

Spa-känsla (1-10): 10 I alla fall i våra källarvalv kommer det till sin fulla rätt.